Europäischer Rechnungshof - European Court of Auditors
EU-ländernas arbetsmarknader: stora utmaningar kvarstår trots miljarder från Bryssel
Pressmeddelande
Luxemburg den 26 mars 2025
EU-ländernas arbetsmarknader: stora utmaningar kvarstår trots miljarder från Bryssel
- EU har anslagit 650 miljarder euro för att stärka medlemsländernas återhämtning och resiliens.
- Många av EU-ländernas återhämtningsreformer tar inte itu med utmaningarna i rekommendationerna från Bryssel.
- Ett antal viktiga strukturella arbetsmarknadsproblem är fortfarande olösta.
EU-länderna har bara till viss del åtgärdat problemen på arbetsmarknaden genom de reformer de lovat att genomföra mot finansiering från EU:s stora återhämtningsfond på 650 miljarder euro som inrättades efter pandemin, enligt en ny rapport av Europeiska revisionsrätten. Vissa resultat har uppnåtts, men för hälften av de rekommendationer som utfärdats av rådet har reformerna endast delvis eller inte alls tagit itu med de identifierade utmaningarna. I vissa länder har därför en rad strukturella utmaningar som är särskilt viktiga för EU:s invånare inte blivit åtgärdade, till exempel integrering av utsatta grupper på arbetsmarknaden och skatteväxling från arbete.
Med faciliteten för återhämtning och resiliens har EU för första gången gjort en koppling mellan finansiering till medlemsländerna och genomförande av ekonomiska och sociala reformer som även inbegriper arbetsmarknads- och sysselsättningspolitik. För att få EU-medel måste medlemsländerna åta sig att genomföra en rad investeringar och reformer. Dessa ska bidra till att ta itu med ”alla eller betydande del” av de utmaningar som rådet tidigare har uppmärksammat länderna på i landsspecifika rekommendationer.
”Bryssel använder medel från faciliteten som incitament för EU-länderna att genomföra viktiga strukturreformer och göra deras ekonomier mer motståndskraftiga”, säger Ivana Maletić, den ledamot av revisionsrätten som ansvarar för rapporten. ”Men på arbetsmarknadsområdet har man förbisett ett antal strukturproblem som är särskilt viktiga för EU:s invånare. För omkring hälften av reformerna finns det dessutom inga bevis på att de har lett till konkreta resultat eller haft någon effekt på medlemsländernas arbetsmarknader.”
I de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna har medlemsländerna angett närmare 100 arbetsmarknadsreformer av varierande omfattning och ambition. Flera reformer kan potentiellt åtgärda strukturproblem, till exempel reformen av arbetslöshetsförsäkringen i Frankrike, medan andra – till exempel den tillfälliga åtgärden ”Social garanti 2021” i Tyskland – troligen inte kommer att ha någon större inverkan. Reformerna tog i betydande utsträckning itu med endast 40 % av de relevanta utmaningarna i rekommendationerna, till viss del med 26 % och inte alls med 34 %. Det var dessutom inget medlemsland vars reformer helt och hållet tog itu med de arbetsmarknadsrelaterade utmaningarna i rekommendationerna. Fyra medlemsländers planer innehöll inga reformer alls för att ta itu med dessa utmaningar medan fyra andra tog itu med dem i betydande utsträckning.
Genomförandet av faciliteten pågår och många arbetsmarknadsreformer har ännu inte avslutats, vilket innebär att det kan vara för tidigt för att man ska kunna se några tydliga resultat. Hittills har slutförda reformer inte heller varit en avgörande faktor vid uppgraderingar av EU-kommissionens bedömning av hur rekommendationerna har genomförts.
Reformerna har generellt levererat förväntad output, vilket i princip innebär att nya lagar har antagits. Men för omkring hälften av reformerna – till exempel på områden som livslångt lärande, stöd till arbetssökande och förbättring av arbetslöshetsstödet – kunde de berörda medlemsländerna inte visa upp några bevis på resultat. Det är även svårt att bedöma reformernas effekt i praktiken eftersom det ofta inte finns några lämpliga indikatorer.
Granskningsresultaten visar tydligt att det finns ett behov av uppdaterad information och av en vidare bedömning av ändamålsenligheten i dessa reformer. Revisorerna uppmanar EU-kommissionen att fastställa en ram för bedömning av resultat, se till att medlemsstaterna tar itu med centrala utmaningar på rätt sätt och kontrollera att delmål och mål omfattar alla viktiga delar av reformerna.
Bakgrundsinformation
Faciliteten för återhämtning och resiliens är en viktig del av EU:s mål att minska de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin och främja hållbar ekonomisk återhämtning och resiliens genom att stödja medlemsländerna i genomförandet av omfattande reformer och investeringar. Faciliteten inrättades 2021 som ett tillfälligt krisinstrument och löper ut 2026.
Arbetsmarknads- och sysselsättningspolitik är helt och hållet EU-ländernas ansvar. Men varje år under den europeiska planeringsterminen (den ekonomiska samordningscykeln) utfärdar kommissionen förslag till landsspecifika rekommendationer till varje medlemsland som rådet sedan antar. Länderna uppmanas att vidta särskilda åtgärder för att se till att den ekonomiska politiken är sund. De landsspecifika rekommendationerna behandlar även strukturproblem inom sysselsättningspolitiken och dessa problem kan också omfattas av andra nationella fonder eller EU-fonder.
Det här är första gången revisionsrätten utför en revision av ändamålsenligheten i de reformer som får stöd av faciliteten. Revisorerna undersökte om de relevanta reformerna i de nationella planerna på ett ändamålsenligt sätt bidrog till att ta itu med de arbetsmarknadsrelaterade utmaningar som identifierats särskilt i rekommendationerna 2019 och 2020. För fyra medlemsländer (Belgien, Grekland, Spanien och Portugal) bedömde revisorerna även om slutförda reformer hade uppnått resultat och bidragit till genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna.
Särskilt rapport 10/2025 Arbetsmarknadsreformer i de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna: otillräckliga resultat i förhållande till de strukturella utmaningarna finns på revisionsrättens webbplats. Revisionsrättens tidigare rapporter på detta område finns på en särskild sida med fokus på faciliteten för återhämtning och resiliens.
Contact:
ECA press office: press@eca.europa.eu