Europäischer Rechnungshof - European Court of Auditors
EU:s revisorer: Det är för dålig insyn i EU:s finansiering till icke-statliga organisationer
- Photo Info
- Download
Pressmeddelande
Luxemburg den 7 april 2025
EU:s revisorer: Det är för dålig insyn i EU:s finansiering till icke-statliga organisationer
- Över 7 miljarder euro i EU-finansiering beviljades icke-statliga organisationer på området inre politik under perioden 2021–2023.
- Informationen om EU-medel som beviljas icke-statliga organisationer är fragmenterad och otillförlitlig.
- Icke-statliga organisationers lobbyverksamhet och opinionsbildande verksamhet är inte tydligt redovisade.
Det är begränsad insyn i EU-finansiering som beviljas icke-statliga organisationer, enligt en ny rapport från Europeiska revisionsrätten. Trots förbättringar är informationen om EU:s finansiering till icke-statliga organisationer som verkar på områden inom EU:s inre politik fortfarande felaktig och ofullständig. Europeiska kommissionen offentliggjorde inte information om vissa EU-finansierade opinionsbildande verksamheter, som lobbyverksamhet, på ett tydligt sätt. Den gör inte heller några aktiva kontroller för att försäkra sig om att de icke-statliga organisationer som får finansiering respekterar EU:s värden, vilket medför en risk för att EU:s anseende skadas.
Icke-statliga organisationer och andra civilsamhällesorganisationer stärker människors deltagande i EU:s demokratiska beslutsfattande genom en fortlöpande dialog, som måste vara transparent. För att kunna utkräva ansvar av beslutsfattarna måste invånarna få veta till vem och i vilket syfte EU-medel beviljas, men också hur medlen används och om mottagarna respekterar EU:s värden. Allmänintresset när det gäller att skärpa öppenhetskraven för EU-finansierade icke-statliga organisationer har ökat sedan Qatargate-skandalen 2022.
”Öppenhet är avgörande om man ska kunna försäkra sig om att icke-statliga organisationers deltagande i EU:s beslutsfattande är trovärdigt,” säger Laima Andrikienė, den ledamot vid revisionsrätten som ledde revisionen. ”Men trots att vissa framsteg har gjorts sedan vår senaste revision är det fortfarande svårt att få grepp om EU:s finansiering till icke-statliga organisationer eftersom informationen om finansieringen – bland annat till lobbyverksamhet – varken är tillförlitlig eller transparent.”
Mellan 2021 och 2023 tilldelades icke-statliga organisationer 7,4 miljarder euro på centrala områden av EU:s inre politik, till exempel sammanhållning, forskning, migration och miljö. Av dem kom 4,8 miljarder euro från kommissionen och 2,6 miljarder euro från medlemsländerna. Men enligt revisorerna bör dessa siffror betraktas med försiktighet eftersom det saknas en tillförlitlig överblick över EU-medel som betalats till icke-statliga organisationer. Informationen offentliggörs på ett fragmenterat sätt, vilket minskar insynen, förhindrar analyser av om EU-medlen är alltför koncentrerade till ett litet antal icke-statliga organisationer och begränsar inblicken i deras roll i EU-politiken.
Kommissionen har visserligen blivit bättre på att samla in information om EU-finansiering som beviljas icke-statliga organisationer, men informationen redovisas fortfarande på ett bristfälligt sätt. Medlemsländerna övervakar och rapporterar inte heller den EU-finansiering som beviljas icke-statliga organisationer, och de förbättringar av lagstiftningen som väntas innehåller inget krav på att de ska rapportera om utbetalda medel.
Definitionen av vad en icke-statlig organisation är varierar mellan medlemsländerna och är sällan förankrad i den nationella lagstiftningen. Enligt EU:s definition 2004 är en icke-statlig organisation i huvudsak en icke-vinstdrivande organisation som är oberoende av staten. Det är ett steg i rätt riktning, men definitionen i sig är ingen garanti för att icke-statliga organisationer klassificeras korrekt i EU:s system för finansiell öppenhet. Det beror på att de lämnar egenförsäkringar om att de är icke-statliga organisationer, och kommissionen kontrollerar inte viktiga aspekter av deras status, till exempel om myndigheter har ett stort inflytande i deras styrande organ eller om de arbetar för sina medlemmars kommersiella intressen. Till exempel klassificerades ett stort forskningsinstitut som en icke-statlig organisation trots att dess styrande organ bestod uteslutande av företrädare för myndigheter.
Kommissionen redovisade inte tydligt den information som den hade om icke-statliga organisationers opinionsbildande verksamhet som finansierades med EU-bidrag. Dessutom var det först under vår revision som kommissionen utfärdade riktlinjer om att bidragsöverenskommelser inte bör innehålla krav på att mottagarna ska bedriva lobbyverksamhet vid EU-institutionerna. Förvaltarna av EU-medel letar inte proaktivt efter icke-statliga organisationers potentiella kränkningar av EU:s värden, såsom rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter, utan förlitar sig i huvudsak på egenförsäkringar. Det saknas också kontroller av finansieringskällor, vilket kan ge värdefull information om vem som står bakom en icke-statlig organisation.
Bakgrundsinformation
EU-budgeten finansierar verksamheter oavsett om de genomförs av icke-statliga organisationer eller andra typer av organ. Icke-statliga organisationer ser olika ut i fråga om storlek och verksamhetsområden som kan omfatta allt från social inkludering till miljöskydd och forskning. De kan få EU-bidrag för att genomföra ett projekt, som vilken annan mottagare som helst, eller bara i sin egenskap av icke-statliga organisationer, för att täcka en stor del av sina driftskostnader. Mer än 12 000 icke-statliga organisationer fick EU-bidrag mellan 2021 och 2023. Under det senaste årtiondet har en väsentlig del av kommissionens direkta finansiering gått till ett litet antal icke-statliga organisationer.
Revisorerna har granskat EU-program som Europeiska socialfonden+, Horisont Europa, Amif och Life, och undersökt hur situationen ser ut i olika medlemsländer. Revisionen följer på Europaparlamentets uppmaning om ökad transparens i EU:s finansiering, bland annat när det gäller icke-statliga organisationer med tanke på deras viktiga roll i det demokratiska beslutsfattandet. Rapporten kommer mot bakgrund av allmänhetens och politikers ökade intresse på senare tid för EU:s finansiering som går till icke-statliga organisationer.
Särskild rapport 11/2025 Insynen i EU-finansiering som beviljas icke-statliga organisationer: trots framsteg finns det fortfarande ingen tillförlitlig överblick finns på revisionsrättens webbplats. Rapporten anknyter till revisionsrättens särskilda rapport från 2018 om EU-stöd till icke-statliga organisationer på området EU:s yttre politik och den särskilda rapporten från 2024 om EU:s öppenhetsregister.
Contact:
Revisionsrättens presstjänst: press@eca.europa.eu
Damijan Fišer – M: +352 621552224